Aktuellt

Juli månad - Sommarlugn på världens börser

2019-08-21

Marknadskommentar för juli 2019

Utveckling på de finansiella marknaderna under månaden. På ytan rådde det sommarlugn på världens börser under juli månad utan större förändringar på aktieindexnivå.

Den största händelsen för börserna var att den amerikanska centralbanken Federal Reserve valde att sänka räntan med 0,25 procent till 2,25 procent den sista juli. Sänkningen var väntad, men då marknaden hade väntat sig tydligare signaler om flera räntesänkningar under hösten och vintern blev det starten på börsoron i början av augusti.

Bolagens rapporter för det andra kvartalet visade aggregerat på marginella vinstökningar men med flertalet vinstvarningar från cykliska bolag (bolag som följer konjunktursvängningarna). Konjunkturen fortsätter att mattas av globalt och även den europeiska centralbanken har öppnat upp för ökade stimulanser. Den amerikanska ekonomin växte med 2,1 procent under det andra kvartalet vilket får ses som en okej nivå.

Mot slutet av månaden bromsade marknaden in något mer än förväntat. Den svenska kronan försvagades med närmare 3,5 procent mot dollarn till 9,65 procent (!) vid månadens slut. Riksbanken meddelade i juli att reporäntan och ränteprognosen lämnas oförändrade. Riksbanken fortsätter därmed att signalera att en räntehöjning är sannolik mot slutet av innevarande år eller i början av nästa år. När de ledande centralbankerna i världen istället signalerar räntesänkningar är det högst osäkert om höjningen kommer bli av. Konjunkturinstitutets barometerindikator fortsätter dessutom att falla vilket pekar på lägre fart i ekonomin under kommande kvartal. Geopolitiskt ökade spänningarna mellan västvärlden och Iran och Brexit-oron ökade på nytt när Boris Johnson blev vald till ny premiärminister.

 

• USA: utveckling juli 1,31% (S&P 500)
• Tillväxtmarknader: utveckling juli 1,92% (MSCI EM)
• Sverige: utveckling juli 0,24% (SIX PRX)

 

Vad har hänt och vad kommer framåt

Måndagen den 5 augusti var årets hittills sämsta börsdag då Stockholmsbörsen (SIXPRX) sjönk 2,3 procent, amerikanska börsen (S&P 500) med 3 procent och tekniktunga Nasdaq med 3,5 procent. Oron på marknaderna började efter att den amerikanska centralbankschefen Jerome Powell inte levererade ett lika duvaktigt budskap som marknaden hade väntat sig (marknaden hade hoppats på tydligare budskap om ytterligare räntesänkningar). Oron tilltog när Donald Trump uppenbarligen tyckte att handelsförhandlingarna med Kina gått för dåligt och beslutade att höja tullarna till 10 procent på varor till ett årligt värde på cirka 300 miljarder USD från och med den första september.

Om förändringen genomförs kommer mer eller mindre all amerikansk import från Kina vara tullbelagd. Kina valde, till skillnad från tidigare, att sätta hårt mot hårt. Regimen beslutade om stopp på import av amerikanska jordbruksprodukter, något som slår hårt mot Trumps kärnväljare. Kinas andra motdrag var att sluta stödköpa sin valuta, vilket fick valutan att försvagas till en kurs som för första gången sedan 2008 överstiger 7 RMB/USD. Det amerikanska finansdepartementet svarade med att stämpla Kina som en valutamanipulatör (trots att Kina inte uppfyller de formella kriterierna), något som inte drabbat något land sedan 1990-talet.

Coeli har tidigare skrivit om hur svårt det är att bedriva handelskrig med ökade tullar mellan länder som har flytande valutor; om USA höjer importtullarna med 10 procent samtidigt som den kinesiska valutan försvagas med lika mycket går effekten med tullarna om intet. Det är dock troligt att Kina kommer använda valutan som ett vapen i handelskriget med måtta och inte tillåta en kraftig valutaförsvagning. Under år 2015 försvagades den kinesiska valutan förhållandevis kraftigt vilket skapade stor oro bland inhemska investerare som valde att flytta ut kapital från landet, något som tvingade regimen att införa kapitalkontroller och stödköpa valutan för stora summor. Försvagningen av den kinesiska valutan bör ses som en varningssignal till Trump. Att Kina har tröttnat och sätter hårt mot hårt innebär att de synar Trumps bluff och signalerar att de är villiga att ta ekonomisk smärta och att de har tiden på sin sida. Xi Jinping sitter på sin post på livstid medan Trump hoppas på att bli omvald om ett drygt år.

 

Vad innebär det för dina investeringar?

Kina har stimulerat ekonomin under det senaste året. Även om det hittills varit måttligt så kommer det vara tillräckligt för att avsluta den globala lågkonjunkturen inom tillverkningsindustrin om stimulanserna fortsätter. Eskaleringen av handelskriget ökar trycket att stimulera mer, och Kina har möjligheterna att göra det. Kinas tillverkningsindustri påverkas negativt av handelskriget, medan påverkan på serviceindustrin är mindre och då serviceindustrin är både större och skapar betydligt fler jobb förklarar det president Xi Jinpings allt hårdare linje mot Trump.

Eskaleringen av handelskriget kommer i en känslig tid. Tillväxten i USA höll redan på att sakta in innan Trumps eskalering av handelskriget och omvärlden saktade in redan under förra året. Tillverkningsindustrin globalt är i lågkonjunktur och det är rationellt att vara försiktigare med investeringar när osäkerheten om världshandeln är så stor. Däremot mår hushållen i västvärlden bra och gynnas av låg arbetslöshet, reallöneökningar och låga räntor. Det är därför för tidigt att positionera sig för en ny lågkonjunktur.

Dock kommer den ekonomiska tillväxten påverkas negativt med ett fördjupat och mer långdraget handelskrig. Så även om vi inte ser en lågkonjunktur i närtid ökar sårbarheten i världsekonomin vilket gör att den kommer vara känsligare för andra oväntade kriser eller chocker.

Det är lätt att drabbas av panik när aktier faller så mycket i värde som de gjorde under slutet av juli. Riskerna är lätta att rada upp, men svåra att värdera. Handelskriget kan förvärras ytterligare eller till och med urarta. Kina skulle exempelvis kunna öka oljeimporten från Iran vilket både skulle skada USA:s stora energisektor genom lägre oljepriser samtidigt som det skulle sabotera USA:s ekonomiska sanktioner mot lran, Trump skulle kunna blicka mot Europas bilaterala handelsöverskott, Brexit närmar sig ett avgörande och så vidare.

Det finns även händelser som skulle få aktiemarknaden att vända upp. Närmast ligger att den amerikanska centralbanken blir mer aggressiv och sänker räntan mer och i snabbare takt. Den amerikanska presidentvalskampanjen är redan i gång och ingen sittande president som vill bli omvald gynnas av att skapa, och få skulden för, en ny lågkonjunktur – detta gäller även Trump. Att Kina sätter hårt mot hårt ökar även sannolikheten att Trump tvingas till att kompromissa och skapa någon form av överenskommelse som åtminstone gäller fram tills valet är över.

 

*Marknadskommentaren görs i samarbete med Coeli